Göm menyn

Om våra forskningsområden

Här beskrives kort de forskningsområden som vi är mest verksamma inom.

Depression

Depression är ett av de mest kostsamma problemen i samhället och ungefär var femte kvinna och var tionde man går någon gång igenom en depressionsepisod. Gruppen har en omfattande forskning kring depression. I samarbete med en forskargrupp i Amsterdam genomför vi systematiska översikter och metaanalyser över hur psykologisk behandling fungerar. Vi har också utvecklat Internetbaserad behandling för depression samt undersöker kognitiva mekanismer vid depression. Exempel på det sistnämnda är självbiografiska minnen och framtidsorienterat tänkande. Forskningen om Internetbehandling samt på senare tid behandling förmedlad via mobiltelefon understöds av Vetenskapsrådet och EU:s sjunde ramprogram.

Tinnitus

Tinnitus är en term som beskriver upplevelsen av ljud utan yttre påverkan. Det rör sig oftast om tjutande, ringande eller brummande ljud. Tinnitus är ett vanligt fenomen och 15% av den vuxna befolkningen har någon form av tinnitus, även om den inte alltid hörs. För 2-3% av befolkningen är tinnitus ett stort problem som hänger ihop med koncentrationsproblem, hörselsvårigheter, sömnproblem, oro och nedstämdhet. Forskargruppen har en omfattande forskning kring tinnitus med flera medarbetare i Sverige och internationellt. Vi fokuserar flera områden som epidemiologi, psykologiska mekanismer, neuroanatomi samt psykologisk behandling med KBT. Vi var först i världen med att pröva KBT via Internet för tinnitus. På senare tid har vi forskat kring acceptansorienterad KBT samt kognitiva mekanismer vid tinnitus. Forskningen stöds av FAS, hörselfonden och Vetenskapsrådet.

Hyperakusis

Hyperakusis är en term som beskriver överkänslighet för vardagliga ljud. Problemet finns hos minst 6% av den svenska befolkningen och kan yttra sig i undvikande och att man skyddar sig i onödan för vardagliga ljud. Hyperakusis bör skiljas från att vara känslig för buller. Vid starka ljud är det motiverat att skydda öronen, men inte vid vardagliga svagare ljud. I forskargruppen har vi studerat förekomsten av hyperakusis, utvecklat behandlingsmetoder samt undersökt hyperakusis i samband med Williams syndrom. Ett samarbete med forskare i England finns även och behandling av hyperakusis sker även i samband med vår tinnitusforskning.

Hörselnedsättning

Hörselnedsättning är ett omfattande problem som förekommer hos en stor andel äldre i samhället och även är vanligt i yngre grupper. Man räknar med att mer än 17% av den svenska befolkningen över 16 år har nedsatt hörsel. Rehabilitering av hörselnedsättning är ett område som forskargruppen har studerat länge (bland annat Gerhard Anderssons avhandling ”Hearing as behavior” från 1995). Vi har också flera områden vi studerar gällande rehabilitering med hörhjälpmedel och pedagogisk rådgivning via Internet. Forskningen kring hörsel sker inom ramen för Institutet för Handikappvetenskap och ett programanslag från FAS. Utöver rehabilitering har vi även studerat betydelsen av psykologiska mekanismer vid hörselnedsättning.

Yrsel och oblans

Yrsel och obalans förekommer i en mängd medicinska sammanhang. De kan vara orsakade av rubbningar på balansorganet, samt integrationen mellan syn, känsel och balansorganet. Symptomen kan också hänga ihop med ångest samt neurologiska funktionsnedsättningar. Yrsel och obalans är mycket vanligt, särskilt bland äldre. Forskning kring balans och kognition har genomförts av vår forskargrupp och vi har också undersökt förekomst av yrsel hos äldre. Utöver detta har två randomiserade kontrollerade studier publicerats där KBT och rörelseövningar prövats mot yrselbesvär.

Generaliserad oro (GAD)

Generaliserat ångestsyndrom, vanligtvis förkortat som GAD (efter engelskans Generalized Anxiety Disorder) är en form av psykisk ohälsa som kännetecknas av ihållande oro. Personer med GAD oroar sig vanligtvis för upplevda hot/problem mot sig själv eller nära anhöriga, och när oron sätter igång upplevs det som mycket svårt att sluta oroa sig. Vanliga symptom på oron är huvudvärk, irritabilitet, muskelvärk, sömnsvårigheter och även nedstämdhet. Än så länge har KBT vid GAD inte lika gott utfall som KBT för exempelvis social fobi eller panikångest, så forskning på området är idag mycket inriktad på att utveckla bättre behandlingsformer. Forskare vid Linköpings universitet har bland annat studerat vad olika behandlingar har för utfall, hur personer med GAD tänker om framtiden, hur vanligt syndromet är i samhället, hur kostsamt GAD är och vad det kostar att behandla samt varför personer med GAD ibland avbryter behandlingar. Forskningen stödjs av FAS

Paniksyndrom

Paniksyndrom kännetecknas av plötsliga oväntade panikattacker med rädsla för nya attacker eller konsekvenser av dessa. En andel patienter har även agorafobi. Prevalensen av paniksyndrom är relativt låg, med en 12-månadersprevalens i Sverige på 2.2 %. I vår forskargrupp har vi studerat olika aspekter av paniksyndrom inklusive behandling via Internet vilken har beskrivits i avhandlingar av Per Carlbring (2004) och Jan Bergström (2010). Vi har även studerat biblioterapi samt förekomst och diagnostik av paniksyndrom. Tidigare har forskningen finansierats av bland annat vårdalsstiftelsen.

Social fobi

Social fobi är benämningen för en stark ängslan för att hamna i fokus för uppmärksamheten och startar vanligen i tonåren. Social fobi kan leda till ett liv genomsyrat av socialt undvikande och svårigheter i mötet med andra människor. Ångesten påverkar uppmärksamhetsprocesser och försämrar agerandet i sociala situationer. Förekomsten varierar men åtminstone var tionde svensk har tydliga symptom som indikerar social fobi. Forskargruppen och dess medarbetare har genomfört flera studier kring social fobi. Vi var först ut i världen med att utveckla Internetbehandling för social fobi, men har även forskat kring kognitiva mekanismer. Forskning kring social ångest hos barn och ungdomar sker i samarbete med forskare i Örebro (Maria Tillfors) och Stockholm (Eva Serlachius). Vid enheten för Internetpsykiatri i Stockholm erbjuds behandling via Internet och där har vi även varit med om att pröva om Internetbehandling fungar lika väl som gruppbehandling. Forskargruppen har ett nära samarbete med professor Tomas Furmark i Uppsala. Delar av vår forskningen finansieras av FAS.

Posttraumatisk stress

Att uppleva traumatiska händelser kan leda till att man utvecklar s.k. posttraumatiskt stress (PTSD) och upp till en tiondel av alla människor kan någon gång under livet uppfylla kriterierna för PTSD. Diagnosen kännetecknas av skrämmande och påträngande minnen, undvikanden samt att man lätt blir upprörd när tankar på traumat kommer upp. I vår forskargrupp har vi genomfört en Internetbehandlingsstudie kring PTSD som visade på goda resultat. I andra studier har vi i samarbete med forskare i Uppsala undersökt PTSD i samband med brännskada.

Specifik fobi

Specifik fobi kännetecknas av stark rädsla och undvikande av objekt som spindlar och ormar. Man inser att rädslan inte riktigt är motiverad, men upplever ändå ångest inför att råka konfronteras med det man är rädd för. I två mindre experimentella studier undersökte vi Internetbehandling för orm respektive spindelfobi. Vi jämförde med den mest effektiva behandlingsformen – en-sessionsbehandling med terapeut. Projektet skedde i samarbete med professor Lars-Göran Öst i Stockholm. Resultaten visade att Internetbehandling fungerade men inte lika bra som behandling med terapeut. Detta skiljer sig från andra studier där Internetbehandling fungerat lika bra som att gå hos en terapeut.

Ätstörningar

Ätstörningar kan kategoriseras i olika typer som bulimi, anorexi samt blandformer. Prevalensen av svår ätstörning som anorexi är låg, men hetsätning och bulimi är vanligare. I vår grupp har vi främst studerat kognitiva mekanismer vid ätstörning. En studie av Internetförmedlad KBT vid bulimi har publicerats och i Sverige finns pågående forskning där Internet används som behandlingsstöd vid behandling av ätstörningar.

Hälsoångest

Oro för sin hälsa känner alla naturligt då och då. Men när oron inte står i proportion till risken att vara eller bli sjuk och rädslan kvarstår trots att det inte finns några objektiva tecken på sjukdom, talar man om hälsoångest. Ett exempel kan vara att man ständigt oroar sig för hudcancer trots täta besök hos en läkare som varje gång försäkrar att man är frisk. Vanliga beteenden vid hälsoångest är att söka försäkringar från andra på att man är frisk eller att ständigt undersöka sig själv för att upptäcka symtom. Andra beteenden kan vara att undvika situationer där man tror att det kan finnas en förhöjd risk att bli smittad, som till exempel offentliga toaletter eller att åka buss i influensatider. Hälsoångest kan också bli så handikappande att man får svårt att arbeta och leva ett normalt vardagsliv. Under de senaste åren har forskargruppen med bas vid Karolinska Institutet genomfört två studier där effekten av kognitiv beteendeterapi (KBT) vid hälsoångest undersökts. Resultaten visade bland annat att KBT i grupp samt Internetförmedlad KBT kan vara en effektiva och kostnadseffektiva behandlingar vid hälsoångest

Spelberoende

Enligt Folkhälsoinstitutet, som även finansierar studien, har ungefär var femtionde svensk person spelproblem. Samtidigt visar färska siffror att endast var tionde person söker hjälp trots betydande lidande. Ett sätt att sänka tröskeln för att våga söka hjälp är att erbjuda behandlingen på distans. I en tidigare pilotstudie testades ett internetprogram, baserat på motiverande samtal i kombination med kognitiv beteendeterapi, tillsammans med terapeutstöd. Resultaten var goda, men studien hade vissa begränsningar. Behandlingen har nu replikerats i en avsevärt större och mer representativ grupp. En ansats att predicera behandlingsutfall utifrån 8 bakgrundsvariabler.

Irritable bowel syndrome (IBS)

Irritable bowel syndrome (IBS) är en så kallad funktionell magtarmsjukdom. Den karaktäriseras av återkommande buksmärtor i kombination med förstoppning eller diarréer. Trots de svåra och livsinskränkande symtomen beror sjukdomen inte på något någon infektion eller inflammation utan snarare på störd kommunikation mellan hjärna och magtarmsystem. Vid Karolinska Institutet och Linköpings universitet har ett antal studier av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid IBS genomförts de senaste åren. Behandlingen går ut på att lära patienterna att bli mindre oroliga för sin mage och inte låta den påverka livet. Behandlingen har gett mycket goda resultat och majoriteten av studiedeltagarna har upplevt att IBS-symtomen mildrats och att livskvaliteten har höjts.

Brännskador

Brännskador kan leda till känslomässiga problem och i forskningen har särskilt postraumatisk stress studerats. Nuförtiden har man goda möjligheter att rädda personer även med svåra brännskador, men problem kan kvarstå. Forskargruppen har ett samarbete med en forskargrupp i Uppsala sedan sent 1990-tal och flera studier kring coping och brännskador har genomförts och publicerats. Nu finns planer på att studera om Internetbehandling kan hjälpa personer med brännskador. Forskningen stöds bland annat av Vetenskapsrådet.

Cancer

Cancer är en av de mest förekommande sjukdomarna och psykologiska problem kan ibland uppstå efter det att cancersjukdomen behandlats. I forskargruppen har vi undersökt vilken information som finns tillgänglig på nätet för kvinnor med bröstcancer, självbiografiska minnen samt kognitiva problem. I ett projekt finansierat av Cancerfonden har vi undersökt effekten av skräddarsydd Internetbehandling för kvinnor med behandlad bröstcancer och kvarstående psykologiska besvär. Tidigare har gruppen undersökt livskvalitet och tinnitusbesvär hos personer som opererats för vestibulärt schwannom (akustikusneurionom) i samarbete med kirurger i Uppsala.

Kronisk smärta

Smärta är ett omfattande problem och ledande orsak till sjukskrivningar i Sverige. Kroniska smärttillstånd förekommer i alla åldrar och i olika kroppsdelar. I vår forskning har vi genom åren studerat smärta ur olika perspektiv och vi genomförde en av de första kontrollerade studierna av Internetförmedlad KBT vid smärta. Utöver detta studerar vi behandling av smärta hos äldre, acceptansorienterad KBT, samt kognitiva mekanismer vid smärta. Forskningen sker i samarbete med forskare i Uppsala samt professor Björn Gerdle vid enheten för rehabiliteringsmedicin samt smärt- och rehabiliteringscentrum i Linköping.

Huvudvärk

Forskargruppen var först ut i världen med att behandla huvudvärk via Internet. Huvudvärk drabbar många människor (10% av män och 20% av kvinnor) just nu, och om vi går till livstidsprevalensen är den mycket hög (över 90%). Därför är det av stor vikt att kunna behandla huvudvärk kostnadseffektivt och i vår forskning har vi kunnat visa att Internetbehandling kan fungera. Detta fynd har även replikerats av andra forskare. Vår forskning har finansierats av FAS.

Insomni

Insomni innebär att man har sömnsvårigheter av mer än tillfällig karaktär och kan innebära svårigheter att somna, täta uppvaknanden under natten eller en känsla av att inte bli riktigt utsövd. Även om sömnbesvär är mycket vanliga är det en mindre andel som har diagnosen insomni (ca 10%). Vår forskagrupp genomförde den första kontrollerade studien kring insomnibehandling via Internet. Vi har även undersökt och behandlat insomni i samband med tinnitus. Tidigare har forskningen finansierats av FAS.

Erektil dysfunktion

Problem med erektion ökar i frekvens med stigande ålder och trots att medicinsk behandling finns tolereras denna inte alltid samt ersätts inte av sjukförsäkringen. För en andel män med erektil dysfunktion finns psykologisk problematik med i bilden. Forskargruppen har genomfört en kontrollerad studie kring Internetbehandling av erektil dysfunktion samt även studerat hälsoekonomiska aspekter.

Urininkontinens

Urininkontinens är ett mycket vanligt problem hos kvinnor. Var fjärde kvinna har besvär av urinläckage och var tionde har läckage minst en gång per vecka. Från tidigare forskningsstudier vet vi att två av tre förbättras eller blir helt bra genom en enkel behandling med information, rådgivning och olika träningsprogram. KBT i form av internetbaserade behandlingsprogram har visat god effekt vid en rad olika besvär. Däremot vet vi inte om KBT har någon effekt vid inkontinensbesvär.
 


Sidansvarig: george.vlaescu@liu.se
Senast uppdaterad: 2020-11-05